Idag har vi bakat Eriksbröd och Olof-Viktors kavring. Måndag 3/9-Onsdag 5/9

 

Olof-Viktors kavring är en äkta kavring, enligt samma recept som dom bakar på Österlen. Kavring ska inte innehålla vetemjöl, men lite svart sirap för smak och hållbarhet. Dagen innan skållar vi fint rågmjöl och salt med kokande vatten. Detta för att få stärkelsen i rågmjölet att svälla och binda vatten, då får man ett saftigare bröd. På morgonen kör vi en ”raskdeg”, en grötliknande fördeg på hälften av mjölet och surdeg. Denna får ligga i 4 tim. Detta för den goda rågsmakens skull, men man anser också att de mineraler som finns i sädesslag, blir mer tillgängliga och lättare tas upp av kroppen. i rågmjöl finns bl. a. magnesium, järn och zink. Efter raskdeg gör vi Bortgöring, kör den färdiga degen med Oblandad rågsikt och lite mer jäst.   Därefter slås degen upp, läggs i fina träramar och får jäsa lite till. Olof-Viktors kavring brukar vara färdigt framåt ettiden första dagen.

Eriksbröd

Vi hade en bagare som jobbade hos som hette Erik och han tog med sig detta recept. Hemligheten med Eriksbrödets goda smak är den stora andelen skållning. Vi skållar grahamsmjöl och fint rågmjöl ihop med salt och kryddor, -anis och kummin. 3-4kg mjöl skållas med 8 liter kokande vatten. Även här kör vi en raskdeg som ligger en timme innan bortgöring körs. Man får kolla att skållningen hunnit svalna till man sak använda den, ibland ta så kallt vatten det går. Eriksbröd brukar jäsa som attan, så man får passa den lite. Speciellt under rötmånad brukar det vara en utmaning med raskdeg och surdeg.

Långjäst

Dessa långjästa degar, som Olof-Viktors kavring och Eriksbröd är roligt att baka. Ofta blir det ett så trevligt resultat och väldigt god smak. Långjästa degar är också nyttigare och snällare mot magen. I mjöl med mycket skaldelar finns långsamma kolhydrater.